Idag tänker jag extra mycket på Fredrik och hans familj, Andreas, Henrik och Carina. Önskar att jag hade varit hemma idag så jag kunde fått åka och lägga en blomma och tända ett ljus vid din grav. För exakt ett år sedan så rycktes du ur livet. Mina bilder i huvudet kommer alltid finnas kvar. Jag har hela dagen i detalj och jag plågas lika mycket varje gång jag tänker på dagen 7/8-11. Att se sorgen i din familjs ögon och känna stämningen var fruktansvärt. Alla bilder spelas upp om och om igen och jag kommer somna i tårar inatt, om jag bara kan somna någon gång.