Om en vecka lite drygt så går jag upp ett steg i livet. Börjar ettan. Steget innan vuxenlivet börjar. Ser verkligen fram emot min nya skola. Om jag ska vara helt ärlig så saknar jag plugget lite, och nej jag är inte sjuk. Saknar liksom att jobba, den där sista stressen innan ett arbete ska vara klart och man bara vill skjuta sig själv. Men när man får tillbaka det och inser att det var värt det, den känslan!
Sista terminen i 9an kämpade jag som tusan med skolan, OCH det lönade sig, höjde mig och blev ganska nöjd betygen. Inte riktigt, men nästan. Jag hamnade i en väldigt hårt presterande klass, alla tänkte mycket på betygen.. Men jag tackar för det idag! Hoppas bara att jag orkar hålla i 3 år till!